Himlakroppar - en familjekrönika från Oman
En mycket varm kväll i juni, närmare bestämt tisdagen den 13, bänkade vi oss på Elisabeths terrass i Sollentuna för att dela intrycken av Jokha Alhartis berättelse Himlakroppar. I boken får vi följa flera generationer av några omanska familjer vars öden följs åt. Sol och värme gjorde sitt till för att förflytta oss till ett land ingen av oss varit i, och även om maten inte var exakt omansk så kanske något ditåt... Peter grillade, inte get men kyckling, och desserten bestod av dadlar, frukt och halva samt kaffe med kardemumma.
Fotograf: Monica
Vad tyckte vi då om boken? Annorlunda, tror jag vi kan sammanfatta den som, det var intressant att läsa om en kultur som är så okänd för oss. Också berättarsättet var ovant, det var som att det böljade fram och tillbaka mellan generationerna och karaktärerna i ett intrikat mönster som en persisk matta. Det var inte helt lätt att hänga med, och vi var flera som inte hade avslutat boken (ännu ... ). Det var ett hårt liv, mycken grymhet och klasskillnader som befästes i traditionen. Samtidigt fick läsaren också en liten inblick i hur livet förändrades, hur de gamla nedärvda värderingarna bleknade och ersattes av ett allt modernare liv.
Nästa bok vi valde att läsa blev Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin. Den pratar vi om hos Monica, onsdag den 23 augusti.
Nästa bok vi valde att läsa blev Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin. Den pratar vi om hos Monica, onsdag den 23 augusti.
Kommentarer
Trackback
