Pärlornas

Fem pärlor sågs den 14 oktober hemma hos Elisabeth. Hösten hade slagit till, och ut, två av oss.

Temat var givet, Albanien,  eftersom vi läst Mannen från Albanien av Magnus Montelius. En spännande bok, någon jämförde den med le Carré.  Vi fick nya insikter om Sverige under det kalla kriget och sextiotalet, och lade pussel med bitar vi kände igen som Ib-affären tex.  Skillnaden mellan länderna bakom järnridån var en aha-upplevelse. Vi som lyssnat på boken hade lite svårt att hänga med i persongalleriet, som var stort och växlande. En bra spänningsroman med stort driv, som förs framåt i dialogen  - och som, om den skulle filmas, skulle behöva rappas upp i tempot. Som bok rimmade det väl med tidsandan. 

Den lekamliga spisen bestod av börek med valfri dryck, den albanska nationalrätten Tave Kosi  som är en slags lammgryta med ris, kroatiskt vin i brist på albanskt och baklava till teet/kaffet.

Nästa gång ses vi hos Maria, den 25 november, för att prata om  Gift med maffian, av Thomas Sjöberg och Lotta Moss. 

 

Fem pärlor sågs den 14 oktober hemma hos Elisabeth. Hösten hade slagit till, och ut, två av oss.

Temat var givet, Albanien,  eftersom vi läst Mannen från Albanien av Magnus Montelius. En spännande bok, någon jämförde den med le Carré.  Vi fick nya insikter om Sverige under det kalla kriget och sextiotalet, och lade pussel med bitar vi kände igen som Ib-affären tex.  Skillnaden mellan länderna bakom järnridån var en aha-upplevelse. Vi som lyssnat på boken hade lite svårt att hänga med i persongalleriet, som var stort och växlande. En bra spänningsroman med stort driv, som förs framåt i dialogen  - och som, om den skulle filmas, skulle behöva rappas upp i tempot. Som bok rimmade det väl med tidsandan. 

Den lekamliga spisen bestod av börek med valfri dryck, den albanska nationalrätten Tave Kosi  som är en slags lammgryta med ris, kroatiskt vin i brist på albanskt och baklava till teet/kaffet.

Nästa gång ses vi hos Maria, den 25 november, för att prata om  Gift med maffian, av Thomas Sjöberg och Lotta Moss. 

 

Klocka 10.15 prick den 2 oktober var alla Pärlor samlade på parkeringen vid Ängsö slott, mellan Enköping och Västerås. Härifrån utgår flera vandringsleder i det stora naturreservatet och planen idag var att gå Utörundan - 8,5 km runt den södra delen av Ängsö. Klädda för en blåsig höstdag och med fyllda ryggsäckar gav vi oss iväg. Första fototillfället var de söta tjurarna som betade alldeles intill parkeringen. Snart nog kom vi nog alallaal i lite Tjuren Ferdinand-stämning, axlarna sjönk ned och vi föll in i en behaglig lunk.

 

Lunchmatsäcken smakade bra, och framåt tretiden tog vi nöjda bilarna fram till stugan smed det välförtjänta namnet Utsikten! Här började vi med att skåla för Lena D som fyllt 60 år - och vår present i form av besök på Strindbergsmuseet med efterföljande lunch på Tennstopet blir något att se fram emot nån gång på nyåret. 

I sann Pärlorna-tradition följde sedan en treätters middag i med hösttema; gubbröra på knäckebröd med öl och snaps (bokcirkelpremiär?!) , Boeuf Bourgignon med gott rödvin och sedan ett äppelflan. Goda ostar avslutade kvällen i sällskap av den traditionella diktläsningen framför brasan (som mest lyste med sin frånvaro trors ihärdiga försök). 

På söndag vaknade vi up ptill en disig morgon, och efter "hotellfrukost", städning och nya erfarenheter rörande frystoaletters för- och nackdelar gav vi oss ut för dagens vandring. Det blev en tur som utgick från stugan och var ca 5 km lång eller 10 000 steg. Vi njöt av den vackra naturen, ekdungar, skogar med svamp och (lite utmanande hala) hällmarker. Vid kl 14 var vi tillbaka, nöjda efter en väldigt lyckad helg. Vi tog avsked av varandra så tacksamma över att åter ha kunnat samlas alla igen efter den långa pandemikarantänen. Ett särskilt varmt tack till Monica som hittade denna pärla (!) och som även åkte omvägar för att både hämta och lämna nyckeln åt oss.